Illustration 2; Intelligenta hus

Hur påverkas individen av teknologisk intelligens i hemmet?

Vad är intelligens?

”förstånd, begåvning, tankeförmåga eller skarpsinne; förmåga till tänkande och analys.”

Vad är teknik?

”sammanfattande benämning på människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål.”

Teknik, och intelligens. Två ord som sammanfattar det vi vill få fram med Illustration 2. Vi människor anser oss vara intelligenta varelser, och i det anseendet även de smartaste på vår planet. Det är människan som styr vår jord, så gott vi själva kan tro att vi gör det. När moder jord tycker annorlunda, går många verkligheter för människan i kras. Då sker jordbävningar, översvämningar och annat som ger oss en ny syn på att det finns något större omkring oss. Något vi inte kan styra över. Något vi däremot kan styra över, är tekniken. Den har vi själva skapat och vi har skapat den för att vår vardag ska bli enklare.

“Creativity is a central source of meaning in our lives for several reasons… First, most of the things that are interesting, important, and human are the results of creativity. We share 98 percent of our genetic makeup with chimpanzees… Without creativity, it would be difficult indeed to distinguish humans from apes.

We are actually programmed to get satisfaction and pleasure from discovery and creativity, he says, because its results lead to our survival as a species. New ideas are needed more than ever if the planet is going to survive, and the best ones are likely to come from genuinely creative people.

Mihaly Csikszentmihalyi”

Med dessa citat om kreativitet och teknik, förklarar det mycket av vad jag själv vill ha fram i den här uppgiften. Människan som bas, hur vi tänker och agerar med tanke på personligheter, hur vi skiljer oss från aporna och anser oss vara starkast på planeten jorden samt hur vi till slut styr tekniken.

Enligt teorier i socialpsykologi, är människan ett flockdjur (L. Karlsson, s 465). Människan ska alltså bäst fungera i grupper, även om det också kan innebära att människor ibland lämnas utanför och blir s.k. ”ensamvargar”. Är det detta som håller på att hända med människan, p.g.a. teknikens framgång? Blir vi alla ensamvargar tillslut? Allt mer verkar peka på att ju mer tekniken strävar framåt, så tar människan ett kliv bakåt, och att träffas, få beröring och fysisk uppskattning verkar bli mindre viktigt.

Hur tänker människan, och hur agerar vi vid motgångar?

För att veta hur människor i grunden är formade i sitt tänkande, finns en del teorier om hur vi fungerar. Enligt Alfred Adler, är människan i grund och botten en social varelse, med starka instinkter om hur man bäst blir den med mest makt över alla andra . Han säger också att vårt psyke inte är så mycket baserat på ärftlighet, utan snarare de sociala faktorerna. Det unika med människan är att vi accepterar de olika krafter som maktsträvan eller sociala ting på olika sätt. T ex. En väldigt dominant person blir normalt sett begränsad av de sociala förväntningarna och personen tvingas att hålla sin stolthet eller fåfänga i schack, men när möjligheter ges tar fåfängan och maktsträvan lätt över, vilket innebär att den psykiska utvecklingen snabbt avtar (Butler-Bowdon, Tom s 16).

Detta kan te sig på olika sätt, beroende på vilken personlighet vi har. Den största kraften människan har, är de sociala känslorna. Den andra är de samhällets förväntningar. När dessa blir ignorerade finns olika sätt som en människa kan reagera på. En person som är bekymrad över olika faktorer, visar mycket aggressiva tendenser. I dessa utspel, finns bl.a. fåfänga, ambition, svartsjuka och en hög profilering av att vilja spela Gud.

En person som agerar utan aggressivitet, trots samma behandling visas andra saker såsom ångest, tillbakadragande och blyghet. Människan i båda fallen känner brist på otillräcklighet. Trots det, kan det också orsaka väldigt intensiva energimoment som gör att människan får respekt i form av ” en triumf av förväntan”. Dessa moment kan kompensera för de andra känslorna, men det kan också leda till att en viss brist på verklighet förloras. Starkare personligheter, tror ofta att de ses som hjältar, medan vanliga människor anser att själviska tendenser istället hindrar dem från att njuta av livet. De glömmer alltså att människan är en social varelse, med viktiga band till alla andra människor.

Vad innebär teknologisk intelligens?

I den här uppgiften talas det om ett begrepp som vi har valt att kalla för ”teknologisk intelligens”. Det begreppet finns inte i verkligheten, utan istället syftar jag på artificiell intelligens. Det är ungefär samma sak. Robotar, maskiner etc. som har förmågan att göra egna beslut och som fungerar i praktiken som människan. Artificiell intelligens innebär alltså att tekniken kan lära sig saker, och utvecklas.

Gällande begreppet intelligenta hus, är detta en stor framtidsutveckling för den artificiella intelligensen. Ett intelligent hus, är en bostad som kan i praktiken tänka själv, och ska underlätta boendet. I dagsläget handlar det mest om att kunna styra temperatur, belysning och larm. I framtiden är det tänkt att vi ska behöva göra allt mindre hushållsarbete. Det kan bli möjligt med inbyggd diskmaskin i skåpet där vi ställer tallrikarna, självgående dammsugare (även om det existerar redan) samt fler ”finurliga” uppfinningar som gör vårt liv enklare.

Varför använder människan teknik?

Enligt teorier från Freud och hans dotter, har människan tre st. institutioner som påverkar människans sätt att tänka och agera. De tre är: ego, identitet och superego. Teorierna säger också att människan i grunden gör i praktiken vad som helst för att undvika smärta, och allmänt obehag. Den som lyckas med detta har ”vunnit kriget” mot de här institutionerna. Om de förlorar kriget, till de omedvetna instinkterna, eller de klassiska ”måstena” är det egot som anses vara förloraren. Egot fortsätter dock att försöka skapa harmoni mellan de tre institutionerna och världen utanför. Trots det, innebär det inte att individen automatiskt får bättre mental hälsa.

Egot står för det normala tänkandet, identiteten för det omedvetna och superego förklarar de sociala reglerna. En naturlig instinkt kommer upp till ytan, vill egot se till att det håller sig nöjt, men det tillåter å andra sidan inte superegot. Egot visar underkastelse mot superegot, men problemet kvarstår. I hjärnan börjar kampen med impulser, för att försöka reducera smärtan av otillräcklighet tills att någon av sidorna ger vika. (A. Freud s 116)

Människans impulser kan alltså ge uttryck för problem. Samtidigt som människan enligt Csikszentmihalyis teorier är en skapande varelse, innebär det också att tekniken har skapats för att underlätta för människan. I början var det enkelt. Människan skapade verktyg, för att lättare jaga djur. Till slut skapade människan hjulet, och senare vagnen för att lättare transportera saker. Idag är vi beroende av vår teknik. Går strömmen idag, finns det många människor som i praktiken ”klättrar på väggarna” p.g.a. vi idag förlitat oss alldeles för mycket på tekniken. Vi har gått från att vara skapande, social varelser med ambition för makt och medmänsklighet, till att ha blivit nästan handlingsförlamade eftersom tekniken gör snart allting åt oss.

Slutsats

Människan är en lat varelse. Vi är slavar till vårt superego, enligt Freuds teorier. Vi är sociala enligt Adler, och vi är kreativa enligt Csikszentmihalyi. Vi förstör, vi lär oss, och vi är programmerade att bry oss om varandra. För att se detta ur ett pedagogiskt perspektiv, handlar det främst i mina ögon enbart om utveckling. Människan har gått från en simpel varelse som skapade hjulet, till en komplex organism som vill styra allt. Teknik, är i mina ögon en räddare i nöden, men å andra sidan, vad gjorde vi innan tekniken fanns? Man tände eldar, läste böcker och arbetade hårt för att få mat på borden. Idag är hemmafruns arbete borta, om intelligenta hus blir standard. Det finns redan diskmaskiner, dammsugare, internet, TV och bredbandshastigheter bortom vad man för några år sen trodde var omöjligt.

Rent pedagogiskt, anser jag att jag att människan p.g.a. tekniken både hjälps och stjälps lika mycket . Det är ett bra hjälpmedel att använda sig utav tekniken, så länge vi inte glömmer bort själva att fortsätta utvecklas. Vi får inte bli rädda för att sluta tänka själva, då människans grundprinciper alltid varit likadant. En positiv mening om intelligenta hus, är nog att det kan innebära att familjelivet blir mer fokuserat, då man får mer tid över hemma för att umgås. Kanske är det nyckeln till vår fortsatta existens som sociala varelser, som vill utvecklas? Jag tror det mycket väl går att utvecklas i takt med teknikens framgångar, så länge vi själva inser bara vad som händer med oss.

Det är mycket psykologi i den här texten, men jag anser ändå att pedagogiska perspektiven är väl täckta.

Mitt eget lärande

Jag har väntat i 8 år på att gå på högskolan, och nu är jag äntligen här. För mig att gå det här programmet, som innebär att jag får syssla med det jag vill göra, vilket är organisationsutveckling, och lära mig ämnen som psykologi och pedagogik tycker jag personligen är helt underbart. Vi har arbetat med PBL; Problembaserat lärande och det har varit jättekul. Dock känns det som om jag saknar något i det här sättet att lära mig saker på.

Det jag har lärt mig mest på, är inte det egna arbetet, utan det är diskussionerna i grupp, samt mötena i steg 7. Jag är dock tveksam till om jag skulle ha lärt mig mer genom att arbeta mer traditionellt, vilket hade varit fler föreläsningar och läsanvisningar i litteraturer och sen en klassisk tentamen i sal. Det här sättet passar mig bättre att arbeta på.

Det som jag däremot finner mest intressant, är när jag får använda mig utav psykologin i vardagen. Även på den här korta tiden jag varit studerande, upptäcker jag redan vad psykologin gör med mig, och det är underbart. Det är de privata händelserna som får mig att lära mig det här mest. Mina egna observationer.

Gällande tänket ”hur, vad & varför” så kan jag lättast uttrycka mig såhär:

Hur:

Genom diskussioner i grupp, möten med lärarna och resten av klassen. Litteratur på ebrary samt tillämpad studentlitteratur. Egna observationer i privata sammanhang, en hjälpande hand.

Vad:

Genom att utveckla min vilja att lyssna bättre, kan jag också kommunicera bättre. Jag erkänner mina fel, och står för mina åsikter.

Varför:

Brist på kommunikation i vardagen, och ute i samhället driver mig till vansinne. Det är nyckel nr 1 för att vi ska må bra när vi är bland andra människor. Jag har en ambitiös vilja att bli en bättre person, och kunna hjälpa andra. Dessutom vill jag använda pedagogik som ett sätt att tala bättre med andra, utan att min egen identitet försvinner.

Referenser:

Butler-Bowdon, Tom. 50 Psychology Classics : Who We Are, How We Think, What We Do; Insight and Inspiration from 50 Key Books.
Yarmouth, ME, USA: Nicholas Brealey Publishing, 2007. p 100.

Karlsson, Lars (2008) Psykologins grunder. Lund. Studentlitteratur.

https://www.ne.se