Ångest, eller så är jag bara på pissigt humör.

Ja, som vanligt så suger det mesta speciellt när det är vinter och det snart är dags för kvinnans största förbannelse i livet, i alla fall för dem som är steriliserade. Jag är en av dem, och snart kommer man må ännu sämre.

Fibromyalgin är värre än någonsin just nu, och mycket beror på att det är kallt, vinter och en jävla massa snö som sabbar mina höfter totalt och leder till ännu värre smärta i hela kroppen. Hela vintern har jag suttit i praktiken bara framför tv:n och tittat på mina favoritserier, en efter en, avsnitt efter avsnitt. Just nu tittar jag på Bones och Ugly Betty.

En annan orsak till varför jag mår lite sämre för tillfället beror på att jag letar jobb, men hittar typ inte ett skit. Det finns ca 4-5 jobb i hela blekinge som eventuellt kan passa mig. Jag har sökt alla dessa varav 2 kommer jag aldrig få. Troligen inte resten heller p.g.a. brist på erfarenheter i mitt CV och massa annat skit som gör att jag inte är attraktiv på arbetsmarknaden alls.

Att bo i Karlskrona och leta extrajobb för ca 4 000 kr netto varje månad, när man har en sjukdom som paralyserar en flera dagar i veckan som värst, och som lett till ingen erfarenhet och dåliga utbildningar, så ser det jävligt mörkt ut på alla fronter. Så jävla surt!

Sen har jag också kommit underfund med en annan sak som bidrar till mer stress. Motion, för att må bättre och gå ner i vikt. Det projektet har jag kastat, för det kommer inte att fungera. Jag har så jävla ont i mina ben och höfter, så jag klarar inte att gå ut genom dörren, och pulsa genom den jävla förbannade snön bara för och gå ner ett par kg, som jag för övrigt inte kommer gå ner i alla fall. Jag får stanna fet. Ursäkta uttrycket, men jag har ju ändå lagt på mig 4 storlekar på kort tid. Det positiva är att trots att jag äter skräpmat och säkerligen alldeles för mycket kalorier, stannar jag ändå kvar i den här storleken. Jag har alltså inte gått upp något mer direkt sen jag slutade med LCHF, och vägde mig sist. Vågen är också trasig, men jag har slutat väga mig, eftersom jag mår bara sämre och blir mer stressad när jag upptäcker att jag bara står stilla, så jag skiter i det. Jag känner efter jämföres med de blålila strecken på magen istället och ifall jag får på mig leggings utan att de går sönder. Än så länge känns det lite bättre, men jag hoppas verkligen att min värk bara är tillfällig, men troligen inte.

Jag tror inte det är vintern som är främsta orsaken. Jag har motionerat tidigare och fått fram samma resultat. Jag får bara mer ont av att röra på mig, så jag har slutat försöka. Jävla skit.

Att gå ut med stavar är faktiskt rätt skoj… Har dåligt samvete över att jag inte rör på mig… stress, stress vad ska man göra? Jag kan inte glömma bort det, så det enda jag kan göra är fortsätta bli påmind helt naturligt.

Livet suger. I hate it!