PBL Tema 3 delkurs 1, termin 3

  • Hur kan systematisk kartläggning(av inköpsvanor) påverka det fria valet?

Kroksmark (2006) talar om en s.k. googlisering av lärandet, vilket i korthet innebär att information och lärande inte längre bara finns tillgänglig via utbildning utan varsomhelst, i synnerhet på internet. Tack vare en sökmotor vid namn Google, så har möjligheter att hitta information blivit mycket enklare. Man säger inte längre att man söker på något nyckelord, utan att man googlar på det. Det är en indikation hur stort Google har blivit, och hur vi ser på information idag. När jag först googlade på orden systematisk kartläggning fick jag fram en hel del dokument och länkar, och jag hade förväntat mig något negativt eftersom basgruppen gemensamt kom fram till denna fråga med tankar på bl.a.

  • Marknadsföring
  • Annonsering (Google’s AdSense och ad words m.m.)
  • “Google ser dig”

Det jag fann var däremot positivt, då det flesta länkar jag fick fram handlade om förbättringar på arbetsplatser m.m. Däremot när jag googlade på ”Google ser dig” så fann jag en hel del artiklar om vad Google gör med att införskaffa information om sökningar som medlemmar med Googles funktioner använder för att optimera både reklam och sökningar för en. Det kan vara både bra och dåligt. Personligen använder jag mig utav Google flera gånger per dag, och använder dessutom deras mailtjänst Google mail, annars kallat Gmail. Jag märker inte av att Google försöker optimera mina sökningar eller anpassa reklam p.g.a. vad jag söker efter. Det jag däremot har märkt är att Google hittar nya videofilmer på youtube som är baserade på tidigare filmer jag har sökt eller tittat på tidigare på youtube.

I steg 1-5 i basgruppsmötet var vi alla i gruppen otroligt frustrerade över att illustrationen gällde återigen teknik vilket gjorde att vi var tvungna att ta hjälp utav lärarna för att försöka se relevansen med pedagogik i det hela. Frågan enligt mig är ett totalt misslyckande, och jag är inte alls nöjd med den. Jag tycker inte alls att frågan har kunnat bli besvarad ur ett pedagogiskt perspektiv, och någon specifik information angående påverkningsprocesser för vår frågeställning har ej heller kunnat bli besvarad. Vi var alla stressade och det bidrog till att vi absolut inte kunde komma vidare och forma en fråga som är relevant till pedagogik. Hade vi haft tillräckligt med ork hade vi gjort såsom de andra grupperna har gjort tidigare i PBL uppgifterna och hållit oss fast ordentligt vid temat istället för just illustrationen. Vi skulle ha utgått ifrån Kroksmarks artikel (2006) och försökt titta mer på vad den digitala utvecklingen har för betydelse för lärandet istället för att bara utgå från illustrationen. Vi upptäckte snabbt att illustrationen m.m. hade mycket gemensamt med syster Gudrun som vi hade som första PBL i termin 1, och ingen av oss ville upprepa sig. Ett stort misslyckande med andra ord. Detta gör att vi inte har någon solid grund till samverkansprojektet och får istället forska djupare in i de tre teman som skall vara kopplade till samverkansprojektet.