Domäntjafs, allmän glömska och förvirring.

Det är så dagen har sett ut i stort sett. Med några få undantag. Gjorde ju som sagt ett experiment i morse för att se hur snabbt google letar fram två identiska blogginlägg från två helt olika bloggplattformar. Än så länge är det komplett dött, så jag antar att google bara letar upp blogg.se bloggar typ var 12:e timma eller så, och Tumblr skiter de i så länge man inte letar efter något specifikt som gäller Tumblr förstås. Fast det är nog inte hela sanningen egentligen. En av bloggarna jag skrev om häromdagen som blivit en favorit blir faktiskt lätt hittad på google, så det ska fanimej gå. Fast jag bara hatar såsom jag håller på. Men slutsatsen är i alla fall att jag håller på som mest med de här dumheterna när jag är under den biologiska skitklockan, som dyker upp lite då och då. Så länge det håller sig borta, inga direkta kvinnoskitsaker på G, så är det mesta ofta skitbra även om det suger. Huvudsaken är att jag då inte håller på o obsessar över dumheter. Varför skulle man blivit född kvinna egentligen? Vad fan gav det mig för nytta? Inte ett jävlaste dugg faktiskt. Fast iofs… Jag hade ju inte haft Henrik om jag vore man. I övrigt så är det världens sämsta/värsta/brutala helvete att vara kvinna. Punkt slut.

Någon som har lust att argumentera emot? Varsågod. Försök inte övertala mig om hur härligt det är att vara kvinna, för det är det inte. Säg heller inte att jag borde uppskatta faktumet att jag har diagnos som förklarar skiten… Nä, egentligen kan INGET någon säger om detta vara uppmuntrande.

Likabra att låta det vara då, eller?