Att jag inte tänder ett ljus, behöver inte betyda att jag inte bryr mig.

Jag fick reda på det som skett i Norge genom en norsk person jag lärde känna bara ett fåtal timmar innan jag fick reda på vad som hänt. Inte genom nyheter, facebook eller något annat ställe. Genom en norsk person. Inte för att det gör någon skillnad, men på något vis tycker jag att detta är relevant för min del, fast ändå inte. Komplicerat, fast ändå skitenkelt.

Jag blev så oerhört chockad, att jag visste knappt vad jag skulle säga. När något sådant händer brukar det ta rätt många dagar, eller rätt lång tid ska jag säga egentligen, innan jag kan uttala mig om vad som hänt. Jag vet inte om det betyder att jag är lite sådär extra känslokall, eller om det bara är ett faktum att alla människor hanterar känslor på olika sätt.

Jag försökte skriva flera gånger på google plus att jag tänker på dem i norge och att jag tycker det är jättehemskt det som skett, men det blev aldrig något. Istället skrev jag direkt till den här norska personen och förklarade att jag blir lite tyst av mig i såna här situationer, men att jag tycker det är förjävligt det som hänt. Han skrev tillbaka och var mer eller mindre överlycklig över att jag tog kontakt och skrev det jag skrev. Det märktes att det uppskattades, och det fick mig att må lite bättre över det som har hänt. Sedan gick jag in i hangouten igen och berättade lite smått om det som hade hänt, bara för att sprida nyheten vidare. Dock gjorde jag detta väldigt diskret, då jag inte ville sprida felaktiga rykten och jag sa till alla att de skulle själva ta reda på mer.

En stund senare gick jag in på facebook och där blev jag mer eller mindre bombarderad av norska flaggor, tårar och beordran till tusen om att tända ljus för dem i Norge. Då fick jag fan nog. Det första jag tänkte var: “Vad fan hjälper ett tänt ljus? En större risk att min egen lägenhet brinner upp, jämföres med om jag skulle skita i att tända ett ljus, typ. Ett tänt ljus hjälper inte ett skit. Man kan visa att man bryr sig på tusentals olika sätt. Folk på facebook lägger till en norgeflagga på sin profilbild och går med i events om att de ska tända ljus. Andra protesterar, demonstrerar och en del snackar återigen om att demokratin är hotad – igen!

Men jag då? Räcker det med den lilla kommunikation jag hade med den här norska personen? Är jag korkad som inte följer med vågen på facebook om att lägga till en norsk flagga på min profilbild, eller går med i hundra events om att tända ljus för de döda? Personligen skiter jag i vilket, för allt det där spelar fanimej INGEN roll.

Nu ska jag förklara varför:

I DN läste jag nyligen att personen som planerade detta dåd, har under flera år varit aktiv i social media, skapat filmer på youtube och skrivit ett dokument på 1200 sidor där han i detalj beskrivit hur han skall gå tillväga för att “rätta till problemen i Norge”. Jag fattar inte hur folk tänker med detta. Är det inte rätt så självklart att den här personen hade kunnat stoppats? För mig låter det skitenkelt. Hade jag haft den här personen på facebook exempelvis och personen i fråga hade ständigt skrivit massa rastistiskt skit och uppmanat till brott mot mänskligheten, hade jag fan anmält personen och sedan polisanmält. Hade jag dessutom varit en nära vän eller tillräckligt bekant med personen och läst hela dokumentet och sett videoklippet på youtube hade jag fan gjort allt för att den här personen hade stoppats. Det hade liksom inte spelat någon roll ifall det hade varit min egen syster eller bästa vän som hade gjort detta. Jag hade inte tolererat det! Det spelar ingen roll… Så jag undrar hur fan folk tänker.

Är det ingen som har tagit hans uppmaningar på allvar, eller har jag missat något? Rent jävla horribelt, förjävligt och totalt absurt är det att detta var tillåtet att ske. Tända ett par ljus eller två, eller byta profilbild för att stötta hjälper inte mot idioter med korkade idéer. Det jag uppmanar till är att hålla ögonen öppna för skit och att man INTE ska vara rädd för att anmäla.

Det tror jag är det enda sättet för att vi ska stoppa sån här skit.