Tusen idéer om att blogga…

Jag har under ett par veckor börjat tänka allt mer på det här med att blogga. Det har jag i och för sig gjort i över fyra år egentligen, och under årens gång har jag farit fram och tillbaka bland olika webbhotell, publiceringsverktyg och även domäner. Jag har testat one.com’s egna bloggverktyg, använt mig utav WordPress i över två år, testat Tumblr och nu senast Blogger. Här är jag mest nöjd tror jag nog, men att vara nöjd med vilket verktyg man använder för att blogga är egentligen bara en liten del i själva bloggandet. Det ska bestå av bra inlägg, ett interaktivt community där google sökningar, vänner och andra okända främlingar hittar ens blogg och uppskattar det man läst i förhoppningen om att denne återkommer och blir en trogen läsare.

Under årens lopp har jag varit väldigt besatt över min blogg, och denna besatthet har möjligtvis lugnat ner sig sen i våras, men fokus ligger istället på att skriva något bra och få ut sig de instängda känslor som bara längtar efter att komma ut.

När jag började blogga hade jag förhoppningen om att min blogg skulle bli den populäraste informationskällan gällande Grand Danois. Som ní märker har inte detta skett ännu och kommer förmodligen aldrig att ske. Det har jag accepterat, även om det är tråkigt som fan att jag inte skriver mer om denna underbara ras. På senare tid har jag haft idéerna att börja med teman i bloggen. Skriva en serie inlägg om olika ämnen som jag vill att folk ska kunna läsa mer om för att få fördjupad kunskap (för att låta sådär extra akademisk). Uppsatsskrivande har skadat mitt språk eller nått. Dock på grund utav att jag varit så pass upptagen med att skriva uppsats de senaste månaderna och haft diverse problem med fingrarna (som nu är bättre för övrigt) så har jag bara inte haft tid till att skriva bra inlägg här på bloggen. Risken är att jag aldrig riktigt kommer igång med dessa tankar. Jag ber om ursäkt för det, men det är så mycket annat som ska göras och jag får ingen riktig ordning på mina tankar som snurrar varje gång jag loggar in på bloggen.

När Google plus dök upp för snart ett halvår sen trodde jag inte heller att jag skulle få över 1100 ”följare” som det heter på vacker svenska. Det har jag nu i alla fall, även om de flesta aldrig ger mina inlägg en +1 eller en kommentar. Jaja, det är inte det viktiga. Det som spelar roll är att jag nu fått en jävla massa potentiella läsare till min blogg helt gratis. Jag har aldrig haft många läsare till bloggen. Får jag stadiga besök på 20 personer om dagen är jag överlycklig, vilket jag har haft ungefär under hela min tid som bloggare. Problemet är ju att blogga på svenska när man har ett tusental potentiella läsare som tvingas i så fall läsa bloggen med google translate och inte fattar ett jota av vad jag har skrivit så blir det lite mera sorgligt. Min blogg på svenska ska läsas utav personer som förstår svenska. Det är inte roligt annars tror jag för folk annars.

Detta har lett till att jag funderar mer och mer på att återigen starta en blogg på engelska, trots att jag vet om att jag förmodligen inte kommer ha tid till den här bloggen i så fall. Jag har gjort så här tidigare och det slutar med döden för den ena bloggen medan den andra överlever. Tiden är viktigare, men mina idéer måste också ut och mina tankar. Hur de kommer ut är mindre viktigt men allting tar tid. Att skriva ett inlägg gör man inte på en minut till exempel. Spela in ett videoklipp kan i vissa fall gå fortare, men redigering kan ibland ta dagar att slutföra.

En sak är i alla fall säker. Öppnar jag en till blogg kan jag garantera om det blir ett lyckligt slut att denna blogg kommer till sist att läggas ner då den omöjligt kommer att få mer läsare än den andra bloggen. Något annat som också är garanterat är att jag kommer lägga ner själva fokuset på Grand Danois i titeln, då min blogg aldrig har handlat om rasen egentligen. Det får ske när jag har min GD, så enkelt är det.

Jag vet att jag har ett gäng trogna läsare som gärna skulle läsa bägge bloggar, men till sist kommer den utdöende bloggen att försvinna, jag kommer förmodligen aldrig återgå heller till att använda någon specifik domän heller, utan hålla mig till en subdomän på blogspot.

Ja, nu har ni fått reda på det här. Vad tycks om mitt tjat? Ni som har hängt med längst vet ju hur mycket jag har hållit på med att bara blogga om min blogg. En bra blogg behöver ett tema. Inte desperation.