Mitt studentliv = stress deluxe?!

När man är i en sådan situation just nu som jag är i så kan jag inte sluta undra över vad som är bäst för att rätta till det problem som uppstått just nu. Jag vet ärligt talat inte för alla scenarion har negativa sidor, och jag vet vart det är jag vill hamna och det är inte i ett sådant stressfullt liv såsom det är just nu.

Det där lät säkert jättekrångligt, men jag ska förklara mig. Jag går just nu en sommarkurs på Linnéuniversitet som heter Levande Verkstad. Det är en intressant kurs, men för mig är den jobbig på flera sätt en ett. Det främsta är att jag som har rätt svår fibromyalgi så är detta döden. Jag är inte gjord för att använda mina händer till kompicerade saker som att klippa i tyg eller dreja en skål. Mina händer fungerar inte för det. Däremot kan jag skriva på ett tangentbord rätt länge, så länge jag har mjuka fingrar och ett platt tangentbord. Då går det jättebra. Det andra problemet med kursen är upplägget. Jag klagar inte på det i sig, för det finns säkert ett syfte för det, men för mig, i den livssituation jag för närvarande befinner mig i så är det också döden, för detta dilemma som kommit utav det är så förbannat stressfullt att jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Jag är typ 3mm ifrån att vara färdig med min kandidatuppsats. Ok, kanske inte riktigt. Det jag behöver är ett uppfriskande möte med min handledare så att jag får nya tag och kan skriva färdigt den innan den ska vara inlämnad för opponeringen som skall ske den 23:e augusti. Så länge jag går den här kursen i måleri så har jag inte tid att skriva färdigt min uppsats, vilket är skitjobbigt. Jag har heller ingen vidare ork att plugga teori, som kräver en hel del hjärnaktivitet. Allt är bara stressande och jag mår skitdåligt över det här. Jag vill inte vara på kursen längre, jag vill fokusera på att bli klar med min utbildning så att jag sedan kan få jobba med det jag är ämnad för; hjälpa funktionsnedsatta personer att få deras drömjobb.

För att jag ska kunna uppfylla min dröm att hjälpa denna utsatta grupp  människor, så behöver jag två saker; körkort och en examen. Om jag hoppar av kursen lär jag knappast få csn igen och då har jag ingen inkomst i huvudtaget och tvingas studera för 0 kronor i månaden. Studera är heller inget jag vill fortsätta med, men det är en ”bättre” lösning än att vara officiellt arbetslös, men enbart ur en ekonomisk situation, för i rena pengar i plånboken så är csn typ dubbelt så bra jämföres med konkren arbetslöshet. Min plan är att plugga tills jag får jobb och sen ska jag aldrig plugga igen.

Vad gör jag då nu? Jag får inte jobb om jag inte fixar examen och körkort. Jag får inte csn om jag hoppar av kursen, och med så ansträngande kursen är, så finns ingen tid i huvudtaget över för att skriva klart det som är viktigast – uppsatsen och körkortet.

Just nu skiter jag nästan i pengarna man får varje månad. Jag vill bara bli färdig och just nu verkar det näst sämsta alternativet vara det bästa. Om jag är officiellt arbetslös till hösten, slipper jag stress om csn, jag behöver inte plugga heller nått mer. Dessutom får jag kontakt med arbetsförmedlingen och jag får större möjligheter att prova på att arbeta. Allt är bättre än csn-stress och studera just nu.

Som arbetslös får jag ut typ 5000 kr i månaden, men det täcker räkningarna i alla fall. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här, men att vara arbetslös kan nog vara lönsamt – åtminstone för mig. Vad tror du?

Vad tycker du att jag borde göra?

4 reaktioner till “Mitt studentliv = stress deluxe?!”

  1. Du behöve rnog fråga dig vad som är värt något på lång sikt. Om du känner att du inte orkar fysiskt pga fibron och psykisk pga stressen så kanske det är mer värt att vara arbetslös? Mne om du väljer arbetslösheten och vet att du inte kommer få det jobb du vill ha utan utbildning och körkort – varför inte välja sjukersättning (om du har rätt till det)? För det ger väl mer pengar än att vara arbetslös?

  2. Jag tycker nog att du ska försöka prata med CSN. Antingen om du kan förklara din sitation så att de eventuellt ger dig för nästa termin med om du behöver en backup-plan, eller om du kanske kan betala tillbaka det du fått för denna kursen så att %:en kanske räknas som innan du tog denna kursen så att det inte låser sig såhär. Att prioritera examen och körkort känns klokast, även om konsekvenserna blir lite knepiga just nu.

  3. Att välja sjukersättning är självklart ett annat alternativ, men det är jag absolut livrädd över. Det skulle i och för sig göra min mamma skitglad, för hon vill verkligen att jag ska vara "evigt" sjukskriven och inte jobba i huvudtaget, eftersom jag har haft såna problem tidigare. Det ger mer pengar, absolut så av en ekonomisk anledning är det bra, men jag tvivlar oerhört mycket på att jag kommer få ett jobb till sist, då jag kämpat i 8 år för att komma ur det systemet.

  4. Jag pratade med csn igår och de sa bara att jag skulle ansöka om csn till hösten och enbart då kan jag få reda på hur det ser ut, så jag har sökt och får vänta på svar. Sen räknade jag ut att jag saknar typ bara 5 hp för att kunna få det till hösten med förutsättning att jag klarar kandidaten, så jag får försöka mitt bästa, även om jag verkligen bara vill fokusera på kandidaten och körkortet.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.