Morgonpromenader is the shit, eller?

Det borde åtminstone vara så. Jag har ett par extrakilon jag har velat bli av med som jag har gått och burit på sen ca 3 år tillbaka. Ungefär ett halvår efter att jag och Henrik hade blivit tillsammans och jag hade steriliserat mig samt fått ordning på det mesta i livet så började jag njuta av livet på riktigt. Detta innebar att varje dag var en fest som bestod av massa godis, chips och läsk och kilona smög sig på mig fortare än kvickt. Jag gick upp ca 15 kg, från att vara underviktig på ca 50 kg(vilket jag stormtrivdes med!) till att väga 65 kg. Jag gick även upp en massa centimetrar och magen blev jättestor. Som störst var jag 65 kg tjock och ett midjemått på 82 cm. Det var jättehemskt! Jag vet att jag egentligen inte borde klaga, eftersom det finns de som är mycket större än mig, men det är och var jättejobbigt att gå upp 15 kg bara sådär. Jag hade ju erfarenheten av att veta att jag har jättesvårt att gå upp i vikt med och har alltid varit smal, förutom när jag åt medicin i ett par veckor för typ 9 år sen eller så. Då gick jag upp i vikt av det, och så fort jag slutade så gick jag ner allting igen.

Sen alla de där 15 kilona smög sig på mig så har jag kämpat som en galning för att bli av med dem. Jag provade LCHF i ca 5 månader innan jag tröttnade då inget hände. Det var bara placebo, rakt igenom. Jag trodde att jag blev av med både fibrovärk, men det var psyket som gjorde att jag trodde det. När jag började sukta efter pasta och potatis och fick ångest över julmaten och jag enbart hade förlorat typ 2 kg i vattenvikt så fick jag nog och återgick till att äta normalt igen. Då blev jag ännu fetare och återgick till 65 kg.

När jag under våren 2010 fick ett par bra skor i födelsedagspresent av mina föräldrar så började det däremot hända saker och ting. Fibromyalgin förbättrades avsevärt och jag kunde äntligen gå ut och röra på mig. Något som jag under alla år har undvikit att göra då det har gjort för ont. Jag och sambon började gå överallt, mycket och ofta. Vi snittade i alla fall på minst 30 minuter om dagen. Till det så började vi även att hålla koll på kalorierna och såg till att vi inte åt mer än max 1200 kcal per dag. Jag rasade i vikt och likaså sambon. Jag gick ner 7 kilo och 8 centimetrar från midjan försvann. Likaså gjorde 5 centimeter från höfterna. Detta var av att promenera och hålla koll på kalorierna.

Sen dess har det stått still och jag har ökat i vikt till och från på grund utav att man bott på landet och inte haft så stora promenadmöjligheter. Nu är jag uppe på 64 kg, vilket är döden, men åtminstone har inte centimeterna återkommit. Sen drygt två veckor tillbaka har jag och Henrik börjat ta morgonpromenader runt Trummen i Växjö varje morgon. Det borde ge resultat, men jag vet inte. Mitt första grundmål är att vikten ska hamna under 60 kg och stanna där. När jag väger 59 och har gjort det ett bra tag då vet jag att det inte bara är vattenvikt det handlar om. Nu försöker man också att bli lite mer hälsosam än tidigare och jag äter mer fibrer jämföres med  innan. Jag är faktiskt sugen på sallader flera dagar i veckan, men det är inget jag har gjort hemma än så länge. Hemma är det bara strikt kalorikontroll som duger, men jag äter allt, bara lite mindre portioner. Det är målet i alla fall.

Om morgonpromenader + koll på kalorierna hjälper denna gången kommer jag återkomma med. Jag hoppas verkligen att det gör det.