Varannan svensk har ett Facebook-konto…

…Innebär detta att man ska skratta eller gråta? Det är ingen direkt hemlighet att den blåa sidan är oerhört populär i detta avlånga land, men nån måtta får det vara ibland tycker jag. Snart känns det som att man måste ha ett facebook konto innan man ens kan få tillgång till internet. Inget skulle förvåna mig om det snart krävs. Eller vad tror du?

Jahapp, är väl egentligen min första känsla. Snacket, eller kriget mellan de sociala nätverken har blossat upp igen och jag suger åt mig informationen som en jävla svamp med missbruksproblem. Jag har hållit mig borta från Facebook i ca ett halvår nu och jag saknar inte stället ett dugg. Dock är samma problem likadant. Alla vänner som man har IRL i stort sett finns på fejjan. De som man saknar (för de hör ju inte av sig på nått annat sätt, om man inte ses IRL, så klart) håller snacket igång på den blåa sidan och den som inte finns där, får snällt stå utanför.

När jag var på FB sist, så var det av en extrem saknad för min bror som är och reser i Australien. Jag saknar han fortfarande lika mycket, men nu håller vi mer kontakt via Instagram och chatten på viber. Det är trevligt att vi håller mer kontakt, men han är den enda som är så ”duktig” med det. Min framtida kennel som jag vill köpa min första Grand Danois ifrån är fruktansvärt aktiva där, och det bästa sättet att hålla kontakt med dem är att vara medlem på den blå sidan. Likaså är det med gamla klasskompisar och andra vänner som inte längre använder msn messenger eller ringer samt messar en då och då. Alla har de kontakt på Facebook. Och jag står snällt utanför och gissar vad de pratar om.

Förra veckan ringde jag en gammal klasskompis som jag inte pratat med på typ 2 år eller så. Efter det så fick jag ett konstigt sug av att skaffa ett FB konto igen, då det kanske är värt det ändå. De känslorna är inte direkt kvar längre, för dilemmat är detsamma. Facebook är så krångligt, alla inställningar och kategoriseringar tar hundra år att få rätt och det finns inget bra filtreringssystem. Den enda anledningen jag ser till att återigen skaffa facebook – OM (bara OM) jag nu skulle återgå så ser jag det enbart som en till källa att pusha mina blogginlägg, instagramfoton och twitterinlägg till. Vill folk prata med mig så kan de få göra det via chatten som går att integrera med skype. Det är nog min lösning ifall jag skulle falla för skiten igen,eller bli tvingad av en framtida arbetsgivare att skaffa facebook igen.

Är det rimligt att tänka så? Hellre så än att jag bara skulle gnälla över att facebook suger, eller hur? Folk tröttnade på mig rätt snabbt då det var det enda jag gjorde när jag hade konto där sist. Jag vet att det finns folk som gillar fejjan och det är helt ok.

Ibland är det bara så tråkigt att stå utanför och titta på…

1 reaktion till “Varannan svensk har ett Facebook-konto…”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.