Väder vs. Trygghet. Äh, jag ska inte klaga – jag är svensk!

Den tiden på året då vädret är som absolut sämst är återigen här. Jag syftar på snö, och jag lider som fan. Fast jag ska inte klaga. Tydligen så är det så att bor man i ett land som Sverige med 4 årstider så får man aldrig klaga på vädret. Det händer varje år, och är naturligt. Learn to live with it, liksom. Det är bara så. Du är svensk och inte taliban.

Fast grejen är ju denna att jag bor i Sverige för att jag är född här. Jag har aldrig bott utomlands, men jag drömde i många år om att flytta till USA. När jag under senare år har insett hur trasigt det landet är, så vågar jag inte längre flytta dit. Andra länder saknar det Sverige har – nämligen trygghet och bredband via fiberanslutning. Faktum är att jag hade gärna velat bo i ett annat land, men det saker som jag behöver mest finns inte (vad jag vet) i andra länder – inte allt, och Sverige för mig är det optimala landet på så sätt.

Det som suger med Sverige är vårt väder. Vi har fyra årstider. Våren och hösten kan vara trevliga tider, men sommaren tycker jag bäst om. Hade jag varit en vädergud, så hade Sveriges temperatur aldrig understigit 15 grader, och vi skulle alltid ha en låg luftfuktighet. Det jag hade velat ha, är väder där shorts och t-shirt räcker för att man inte ska frysa. Sen är det helt ok för lite regn ibland, men aldrig snö eller minusgrader.

När sommaren var över för i år, så var jag inte särskild glad. Dock regnade årets sommar bort, så jag har inte så mycket att säga om det egentligen. Under hösten var jag bara glad över att det var plusgrader och att man inte frös när man gick på promenad. Nu, när snöhelvetet är här igen så hatar jag varenda sekund jag spenderar utomhus.

Jaja, nog om vädret. Den andra anledningen till varför jag bor i Sverige är p.g.a. tryggheten. Då menar jag att vi betalar hög skatt och vi får mer eller mindre gratis vård, rimliga (jaja, någorlunda numera) bidragsersättningar när vi är sjuka eller arbetslösa och vi får hjälp när vi behöver via socialtjänsten. Eftersom jag är rätt så påverkad av att ha fibromyalgi så innebär det en osäkerhet gällande vilka jobb jag kan klara av att sköta. Jag kan inte jobba i butik, stå hela dagarna med mera. Däremot kan jag utföra kontorsjobb av alla dess slag, men om jag skulle tvingas in i en situation att jag måste ta vilket jobb som helst, så skulle jag inte överleva av att jobba på exempelvis McDonalds av flera anledningar. Jag skulle dö av smärta och chefen skulle bli extremt missnöjd.

Jag vet inte hur det funkar i alla länder, men jag behöver den tryggheten som finns i vårt land för att jag ska känna mig säker och ”normal”. Om jag inte klarar av att arbeta, kan jag bli sjukpensionär igen. Även om detta är något jag hoppas aldrig kommer ske igen innan jag är 65, så är det en möjlighet. I ett annat land har jag förmodligen inte samma möjligheter. I andra länder som har bättre väder än oss, finns säkerligen inte de andra sakerna jag anser är nödvändiga för en bekväm livsstil, såsom en rejäl och billig bredbandsuppkoppling via fiber. Kanske om 10 år så finns det i flera länder, men i dagsläget så finns det inga varma länder som har 100/100 fiberlinor. De länder som har, är samma som Sverige – med fyra årstider, vinter och snö.

Det jag gör är alltså att klaga på vädret, för det är det enda jag kan göra vid den här tidpunkten. Jag hoppas att det är ok för alla snöälskare. Jag respekterar er, så jag hoppas jag blir förstådd. Jag bor inte här för att jag älskar snö och konceptet av fyra årstider.

Jag bor här för att jag helt enkelt måste.