Även Sverige börjar röra sig mot ett pengafritt samhälle

Jag hittade av en slump, en artikel i SvD om små steg mot ett samhälle fritt utan pengar. Det är helt fantastiskt, och jag trodde verkligen inte att det var så stort redan nu i Sverige, men tydligen är det så. Visst, jag är helt ny på området, men detta är ju riktigt kul att höra.

För att förtydliga – Jag har på sistone börjat oroa mig för pengar igen, vilket är logiskt eftersom jag tekniskt sett är arbetslös, och moderaterna har fördummat systemet som gjort det omöjligt att överleva som arbetslös eller sjuk i vårt svenska samhälle idag. Jag har under många år av mitt liv haft en konstant oro gällande pengar. En oro över att man inte har tillräckligt, och att man bara ser hinder istället för möjligheter för att man inte har råd att göra det man vill, eller skaffa sig de saker man allra helst önskar sig.

Jag har exempelvis inte råd att ha Grand Danois idag, något som jag har velat ha i över 15 års tid. Det handlar om pengar och att ha tillräckligt med tid över för att ta hand om en hund. Tidigare har jag haft tid, men inte pengar, och pengar är ett stort problem.

Idag börjar jag långsamt tänka i tankarna om att ett 100% samhälle fritt  från pengar borde vara standard, och för både miljön och människors välbefinnande, oavsett vart de finns på jorden – så bör alla människor ha lika rätt att nyttja jordens resurser, istället för att överkonsumera och köpa trasiga prylar som ändå inte håller måttet.

Visst, jag är inte den som överkonsumerar, och jag har inget gigantiskt behov av att ha tusentals prylar i mitt hem, men jag är ändå lyckligt lottad. Jag bor idag riktigt, riktigt bra, men det kostar därefter. Hade man varit smart, eller om bostadsmarknaden varit utformad på ett bättre sätt, där det finns bostäder för alla, i bra standard och rimliga priser, hade jag och min sambo kunnat dra ner våra utgifter med hälften. Det går inte just nu, då vi har för lite köpoäng för att få en billigare lägenhet, och ingen av oss har egentligen lust att flytta – igen. Det är liksom lite meningslöst, då vi verkligen älskar lägenheten vi bor i för tillfället. Trots att den är för stor för oss, så är vi glada över att bo här. Istället utgår vi ifrån att vi behöver tillräckligt med pengar för att kunna fortsätta leva som vi gör, och fram tills nu så har det sett bra ut. Frågan är hur det fortsätter…?

Grejen är väl ändå, att alla människor ska ha samma möjligheter att bo så fint, utan att gå bankrutta på sitt boende. Alla ska ha möjlighet att bo som de vill, och unna sig vad de behöver utan att behöva arbeta röven av sig, för att sedan få en usel pension som knappt täcker en vanlig hyra i dag.

Jag behöver inte särskilt mycket pengar för att klara mig bra idag. Jag räknade ut för några timmar sen, att får jag en lön på 11k brutto i månaden så är jag rik, för då har jag samma nettosumma ut som jag haft under min studietid. Som sjukpensionär får jag som bäst ut dryga 6k netto (utan bostadstillägg), och då har jag precis så det täcker de utgifter som jag behöver betala per månad. Nu utgår jag också ifrån att jag bor ihop med min älskade sambo. Hade jag bott själv, hade jag garanterat behövt en lön på minst 20k ut, om jag bott kvar i denna lägenhet, men hade jag bott själv, hade jag förmodligen bott någon annanstans i en mycket billigare lägenhet.

Jag är som sagt lyckligt lottad, men pengar är ett problem. Jag vill inte oroa mig för pengar, men samtidigt vill jag att både jag själv och alla människor på jorden ska ha det bra. Antingen tycker jag att ett pengafritt samhälle bör införas (såsom jag nämnt i tidigare blogginlägg + youtube klipp), eller så bör någon form av basinkomst finnas istället, om nu pengar ändå är ett måste. Jag tycker dock att det oavsett är viktigast att börja tänka på miljön och en hållbar konsumtion, innan man börjar fråga sig huruvida pengar är problemet av den här sörjan.

Vad tycker du? Lämna gärna en kommentar =)