Usch, vad jag hatar att aldrig bli klar med min uppsats!

Idag tänkte jag lämna in den för fjärde gången till min examinator som aldrig någonsin blir nöjd med vad jag har gjort. Då fick jag reda på att jag hade fått respons från henne, och att hon hade kommenterat i min uppsats på diverse grejer – igen. Bland annat ska jag rätta till mallen, som jag inte hade en susning om att den var fel, rätta till stavfel som jag inte ens visste att jag hade och bestämma mig för ett referenssystem – som jag redan gjort och som INGEN har klagat på förrän nu. Usch, jag spyr galla över det här!

Det positiva är att jag redan har fixat till det mesta textmässigt på vad hon klagar på, och fokuserat extremt mycket på lärandet. Nu visar det sig att jag kanske måste ta bort ännu mer av vad jag faktiskt genomfört, vilket är observationer – något som jag ville ha som metod när jag samlade in data, för att när jag gjorde det – för över 2 år sen nu (!) så var det helt ok, och INGEN har sagt något om att det är FEL att jag ens har haft observationer med när jag skrivit min uppsats. Tydligen hör inte observationer ihop med att ta reda på hur fan arbetsförmedlare lär sig av sitt bemötande. Men när jag som sagt genomförde datainsamlingen så hade jag ett helt annat fokus. Ett som jag spenderat över 2 år på att skriva om, trots att jag har samma frågor att använda mig utav som tidigare. Allt har varit ok, fram tills nu. Jag ruttnar fan på detta!

Ja, jag lär aldrig bli klar trots att examinatorn är övertygad om att den till sist kommer bli bra, kommunikativ och godkänd. When pigs can fly! Då blir den klar.

Annars så tycker jag att rökning och tiggeri borde fanimej förbjudas omedelbart!

//Gnällfia deluxe + världens mest trötta student som går att hitta på denna jord.