I väntan på Anton…

Många av er vet att jag har gått och väntat i många år på att skaffa mig en alldeles egen Grand Danois. Jag väntar fortfarande, även om jag börjar se ett ljus i tunneln. Jag har hittat den uppfödaren jag ska köpa min hund ifrån, och jag vet hur jag ska träna honom samt vilken mat jag ska ge. Det jag saknar är pengar att köpa honom. Han, min första Grand Danois, som jag sedan många år tillbaka valt att kalla för Anton. För att få råd, måste jag alltså ha pengar. Först till att spara undan, ca 30 000 kr, och sedan ha minst 2500 kr över att lägga på honom varje månad, inklusive mat, försäkringar och allt annat som hör till.

För att få de här pengarna, måste jag få ett jobb, eller vinna några miljoner på lotto. Jag tar hellre det senare, men eftersom verkligheten är en annan, där vi måste arbeta, så är det viktigt att jag hittar mig ett jobb, och gärna ett där jag senare känner att jag kan arbeta heltid (alltså tjäna mer pengar) men ändå ha både råd och tid att ha hund.

Allt det där är så otroligt komplicerat, men ändå så simpelt. Tills dess så fortsätter jag drömma och planera. Det brukar liksom alltid vara ”får jag bara som jag vill, så händer det till sommaren, eller nästa sommar”. Det har jag gått o sagt i över 15 år nu. Nån jävla sommar borde det bli av i alla fall.

Vissa av mina vänner har uttryckt sig om att det är väl bara att skaffa hund, o lösa resten senare? Nej. Så simpelt är det inte. För det första har jag både gjort så tidigare, skaffat hund utan att riktigt tänka mig för. Var är de hundarna? Jo, inte hos mig. Dessutom var det inga grandisar heller. Det var fel ras, även om det har varit trevliga hundar, så var det en GD jag gick och saknade. Det kändes fel. I dagsläget har jag inte råd att ha hund heller. Inte när man knappt får ut 4k i månaden, och inte har en spänn över till sig själv, egentligen. Tack vare en snäll sambo, så får jag ibland, nån gång i månaden typ köpa sushi och unna mig det, och behöver jag kläder så köper han det till mig.

När jag väl skaffar GD, så ska ALLT vara ordnat. Jag ska ha mitt jobb, undanstoppade pengar, rätt typ av prylar (säng, sele, matskålar, buffert, mat etc.) och jag ska ha fått upplevelsen av eller bekräftelse att äga en hund är inget problem med det jobbet jag har fått. Drömscenariot är antingen att jag får möjlighet att typ starta eget och driva något hemifrån, eller att hunden får följa med på jobbet.

Min nya hobby ska bli att ta hand om en Grand Danois. Då ska jag börja videoblogga och blogga om hur det är att leva med en Grand Danois. Det ska bli en svensk och förhoppningsvis internationell succé. Kan jag inte bli det på egen hand, utan ett specifikt tema att blogga eller vlogga om, så ska det fanimej ske när jag har min älskade Anton.

Tills dess så har jag dock funderat lite till om hur jag ska lösa hela biten. Jag vill ju liksom börja förbereda mig, men det är egentligen inte lönt förrän jag fått det bekräftat att ”nu kan jag äntligen skaffa GD utan problem”. Då kan jag börja planera på riktigt. Frågan är bara hur jag ska gå tillväga. Ska allt GD relaterat finnas på den här bloggen, och på min svenska YouTube kanal, eller ska jag skapa nya bloggar och kanaler för det? Oavsett vilket, måste jag bestämma mig och sedan hålla det simpelt.

Inget blir ju någonsin som jag planerat det, så allt lär säkert gå åt skogen några gånger till innan allt är någorlunda bra. Sen är jag alltid överambitiös också, och inbillar mig att ”bara jag gör den här grejen, så kommer alla titta och älska det”. Yeah, right. Min erfarenhet säger nått helt annat. Jag är dötrist och ointressant, och de enda som bryr sig om mig, är några fåtal vänner jag har IRL.

Kanske blir det annorlunda, bara jag har ett tema. Populära bloggar har ju alltid det – ett tema, vare sig det är mat, styling eller nått annat. Att skriva o prata om precis allt möjligt är inte lika bra, och det måste jag förstå. Även på dåliga dagar…