Blogginlägg

Sista blogginlägget för ”Anna-Maria Funderar…”

Och ifall ni inte har märkt det, så är adressen till den här bloggen inte blogg.ameriksson.se längre, utan det är en simpel blogspot adress. Orsaken till det är att jag tänkte börja om min blogg på nytt, och den skall återgå till att heta ”I huvudet på en Grand Danois galning”.

Jag har hållit på o tjafsat med min blogg sen januari 2009. Jag har varit på WordPress alldeles för många gånger och klantat till det rejält. Sen har jag flyttat på mig, testat både Tumblr och Blogger i omgångar och allt har i stort sett bara handlat om att blogga och tjafs, strul samt gnäll om kommentarer och besöktstatistik.

Jag lämnar nu allt det där bakom mig, och jag kommer fortsätta blogga, på samma domän – blogg.ameriksson.se, fast på WordPress. Ja, ni läste rätt – men ni som har läst min blogg den senaste tiden är ju lite medvetna om detta, så det borde inte vara så chockerande.

Jag har råd med detta nu, för Binero har en sommarkampanj där man som kund utan webbhotell får köpa det till halva priset om man uppgraderar. Efter att jag fyllde år i Maj, så fick jag lite pengar som jag hållit väldigt hårt i, och det har resulterat i att jag faktiskt kan unna mig lite saker igen, såsom kläder och prylar, men även bloggande.

Jag har suttit och lekt av mig varje dag i över en månads tid, för att se till att när jag återgår till WP, så ska jag inte göra om samma misstag som jag gjort tidigare. Nu ska jag tänka på SEO, jag ska ha mer bilder på bloggen och jag ska göra det bättre.

Jag lämnar allt tjafs bakom mig, och låter det istället finnas på den här bloggen ifall någon har lust att läsa allt skit jag skrivit under åren med sura miner och allt mellan himmel och jord.

Jag lovade dock Henrik att aldrig mer återgå till WP, efter allt strul jag har haft med allt, men jag har lärt mig av mina misstag och jag tänker stå för det.

I nya bloggen hoppas jag på att blogga oftare, göra recensioner av diverse spel, böcker och andra prylar. Jag hoppas jag kan skriva lite mer om mitt vardagsliv, fast på ett mer intressant sätt, och när jag ska skriva om Grand Danois, så tänker jag göra det på Antons blogg. Det lär säkert bli lite om GD i alla fall, men jag ska göra mitt bästa till att inte vara tjatig och upprepande.

Det finns mycket jag vill göra när det gäller mitt liv, min fritid och när det gäller val av hobby. Egentligen har jag ingen hobby, om man bortser från att blogga, men tydligen är inte det en riktig hobby. Människor har ofta sagt till mig att jag inte har en ordentlig passion för något, men det stämmer inte. Jag har passion för många saker, men inte tålamod att lära mig det – om jag inte får göra det på ett sätt jag älskar, vilket oftast innebär att se det visuellt eller att prata eller skriva om det.

Jag hoppas att ni bloggläsare har tålamod med mig och mitt strul. Nu ska det bara bli bättre!

Å just det! Nu kan alla kommentera – oavsett vilken plattform, både här och på min nya blogg!

Välkommen till I huvudet på en Grand Danois galning!

Jag ska bli bättre på att läsa böcker!

Eller nått i den stilen. Min tanke är att jag ska börja öva upp min förmåga att läsa böcker – som vanligt, alltså att läsa fysisk text och göra det oftare. Nästan som en ny hobby. Sedan ska jag recensera dem på (nya) bloggen.

Jag tror dock att det kommer bli svårt som fan, då jag alltid varit så otroligt dålig på att just läsa böcker. Läsa text är inget problem i sig, men jag läser så fort, och tar bara upp några få procent av vad jag faktiskt har läst, så jag missförstår alltid text, eller så missar jag viktiga detaljer. Att se något visuellt är fan så mycket roligare tycker min hjärna, men nu har jag börjat tröttna lite och jag vill ge min trasiga kropp och konstiga hjärna en utmaning.

Det finns ett fåtal böcker jag har läst i fysisk form. Min absoluta favoritbok heter Vargmonstret, och självklart handlar den om en Grand Danois och en pojke som är ute på fantastiska äventyr. Den är väldigt okänd, men den fångade mig från första stund, och jag har läst den ca 3 ggr sen jag först hittade den av en slump för typ 10 år sen eller så. Tiden går så fort, så jag har ingen koll.

Sen har jag läst alla Narnia böcker, förutom den sista boken. Det gjorde jag i fysisk form när jag gick i grundskolan, eller i högstadiet, men efter det har jag lyssnat på dem (igen förutom den sista boken) på ljudbok, och fastnat totalt. Eftersom jag har sett den gamla TV serien från 80-talet om böckerna så blev jag väldigt glad av att läsa dem, då dem mer eller mindre utspelar sig exakt som böckerna. Bara ett fåtal meningar skiljer sig åt, men den första boken ”Min morbror trollkarlen”, är min absoluta favorit, och den finns det ingen filmatisering av än så länge. Trots det så lyckades jag ändå bygga upp Narnia i mitt huvud och jag kunde se allt framför mig. Det var magiskt.

Just nu håller jag också på att läsa Harry Potter, och är på den sista boken. Det har tagit mig nästan 7 år att lyssna på alla, om inte mer än så. De första två böckerna har jag läst samtidigt som jag lyssnade på dem, men efter det har jag bara läst dem via ljudbok. Eftersom jag har sett alla filmer först flera gånger, så var det lättare att hänga med och förstå vad alla pratar om. Det var också lättare att störa sig på smådetaljer som skiljer sig från filmerna, då böckerna tar upp precis allt och filmerna lämnar utanför fruktansvärt mycket detaljer, eller så ändrar dem på saker som inte behövs ändras på.

En av de främsta orsakerna till varför jag är så dålig på att läsa böcker är just för att jag saknar det visuella. Jag stör mig så otroligt mycket på ifall det inte blir en film eller serie av boken, då jag verkligen hade velat se det. Jag har på senaste år upptäckt hur mycket jag tycker om att lära mig visuellt, såsom att titta på tv serier, filmer, dokumentärer och videoklipp på YouTube. Att läsa eller ens lyssna på böcker är inte alls lika roligt jämföres med en film.

Finns det en filmatisering av en bok eller en tv serie så väljer jag alltid att se det först – innan jag skulle läsa boken, för att få ett större sammanhang i det hela. Därför är det en liten utmaning just nu, då jag efter råd av Henrik, börjat läsa serien ”Wheel of Time”. Jag har bara läst och lyssnat på några kapitel än så länge, då min lilla semester gått åt till att sitta vid datorn och leka med WordPress samt förbereda för bloggens framtid.

Är ni nyfikna på att veta vad som kommer hända om den här bloggens framtid, och min framtid som bloggare samt bokläsare, så kommer jag att blogga om det inom en snar framtid. Kanske imorgon, eller om några veckor – men snart.

Så blir det när man inte har någon tidsuppfattning och beslutar sig snabbt över saker och ting.

Det blev en till tur till Malmö…

Men denna gången hände inte så mycket. Det blev lite shopping och jag hittade det jag letade efter och sparade över 600 kronor på det. Lite nya underkläder, 3 t-shirts och ett par shorts. Allt gick på ca 350 kr, och jag hade planerat att spendera minst 1000 kr, så jag är glad att jag sparade så mycket. Detta innebär att jag har råd att skaffa webbhotell snart och återgå till WordPress igen. Mer om det lite senare.

Våra sängar på hotell Elite

 Vi bodde på Elite hotell i Malmö – mitt på Gustav Adolfs torg. Hotellet var helt ok, det var mycket stort rum så det fanns plats till både soffa och fåtölj. Det fungerade även att ha chromecast, men det tog någon dag innan vi kunde komma åt säkerhetsinställningarna i TV:n så vi fick det att fungera. Själva WiFi och bredbandet i sig var väldig ostabilt, och täckningen på 3G sög också rätt duktigt, men när det väl fungerade så gick det riktigt bra. Jag satt och kollade klart på Hemlock Grove via Netflix och det funkade fint. Säsong två, för övrigt, är mycket bättre än första säsongen, men jag blev grymt besviken över brist på avsnitt. Andra säsongen är väldigt kort, bara 9 avsnitt eller så men ändå oerhört bra.

Vegetarisk rätt på Bishop’s Arms på Gustav Adolfs torg

Matmässigt så var det lite blandat. Vi var inte överengagerade när det gällde att hitta bra matställen, och vi kom också på hur svårt det egentligen var att hitta unika matställen i Malmö. Det verkar som om att man får leta upp dem, gå på sidogator och ”konstiga” delar av stan för att exempelvis hitta mongolisk bbq, och vi hade ingen direkt lust att ta oss upp på möllan igen. Istället så åt vi först på Texas Longhorn, vilket var supergott. De hade jättegoda såser där som vi sedan dagen efter gick och köpte när vi var på Emporia och shoppade lite. Såserna hittar man nämligen på Ica Kvantum, men tyvärr verkar de inte finnas nånstans i Växjö… När vi kom hem från Emporia så beställde vi en varsin ”china box” från Gustav Adolfs torg. Också jättegott, men mina nudlar var inte saltade alls, men smakerna var ändå väldigt bra. Billigt var det också – 49 kr och jag blev proppmätt.

Texas Longhorn Steak Sauce – stor flaska.

Sista dagen, eller åtminstone den sista ”aktiva” dagen så åt vi lunch på Burger King och sedan middag på Bishop’s arms som ligger i anslutning till hotellet. Innan dess så shoppade jag på en gigantisk rea och sparade jättemycket. Det var det jag nämnde i början, förresten. Glad blev jag över att äntligen ha hittat billiga t-shirts och shorts som sitter bra. Det var dock såna där jättekorta shorts, men fickorna var stora och det är huvudsaken. Sen gick vi en liten promenad genom en av parkerna (den vid casinot) till tekniska museet, men det var ingen direkt höjdare. Det kostar 40 kr för en vuxen idag att gå på museum, och även om det är billigt, så var det fan inte värt pengarna egentligen. Förra året gick vi på det vanliga museét, så vi kände inte för det i år. Tekniska fick räcka.

Nu är vi hemma igen, och det är jag glad för. Jag är fortfarande extremt restrött sen min resa till Skottland i April, men det var kul att bo på hotell igen och få göra nått speciellt på min lilla ”semester” som jag faktiskt fick i år. Det hade jag ju inte räknat med.

Nästkommande blogginlägg kommer handla om hur jag ska bli bättre på att läsa böcker, samt vad som kommer hända med den här bloggen (Anna-Maria Funderar…) i fortsättningen när jag återgår till WordPress. Hoppas ni vill läsa det med.

Härligt med sommar – om det inte vore för värmen?

Foto på min nya rosa mugg som jag dricker läsk ur – med sugrör
på balkongen.

Det har varit ca 27 grader om dagarna nu, sen sommarvärmen återkom. Härligt, men ändå jobbigt. Det härliga är att värmen är här, men när det är sådär äckligt varmt och man inte gillar att varken sola eller bada, ja då kan sån här värme bara vara jobbig.

Själv så gillar jag den här värmen, även om jag ibland håller på att dö av värmeslag, men det är skönt att slippa frysa och klä sig varmt.

Bilden till vänster är min nya mugg som jag har införskaffat sen några veckor tillbaka. Det är en hård plastmugg som är alldeles magenta, alltså knallrosa, vilket är min favoritfärg. Den har också sugrör, men tyvärr är det alldeles för hårt, så jag dricker ur vanliga sugrör istället. Jag har börjat göra det i över en månad, för att kunna fortsätta att dricka läsk, utan att skada tänderna så mycket. Jag tycker det funkar väldigt bra, och nu känns det rätt konstigt att dricka saker om det inte är genom sugrör.

Jag hittade den på Clas Ohlsson för mindre än 50 kr. Kommer inte ihåg det exakta priset, men bra är den i alla fall. Väldigt fånigt att blogga om en mugg, men i brist på annat och med faktum att jag äntligen delade en bild igen på instagram, som jag inte gjort sen i april, så tyckte jag att det var värt o skriva nått i alla fall.

I övrigt så fortsätter jag leka med WordPress och längtar efter den dagen då jag kan återgå dit och blogga bättre. Binero har för närvarande rabatt om man uppgraderar till webb hotell o betalar för ett helt år, så när jag vet att jag inte behöver spara mina pengar som jag sparat undan, så ska jag lägga en femhundring för ett års webb hotell, och sen bli 100% WP bloggare igen. Det känns bra, och jag hoppas att det kommer vara ett bra val, även för den här bloggen.

Jag har ju hoppat fram och tillbaka sen jag började blogga 2009, och det är både bra och dåligt. Jag vet att WP har påverkat mitt humör negativt samt att det tagit alldeles för mycket av min tid, men nu är jag klar med mina studier och när jag kommer hem om dagarna, så är jag ledig. Det innebär att jag har möjlighet att sitta med min blogg på fritiden, utan att något annat som är viktigare behöver gå före.

Det enda som är lite obesvarat är hur jag skall gå tillväga när jag väl är på plats igen. Det känns som om att jag på nått vis vill börja om på nytt – i alla fall med den här bloggen. Jag vill blogga privat – självklart, men jag vill göra det bättre. Tidigare så har jag bara hafsat mig fram och hoppats på det bästa, men även skrikit efter uppmärksamhet och besökare samt kommentarer. Det blir ju så när man bloggar om inget särskilt och bara har nära vänner som läsare.

Att blogga på Blogger har varit simpelt. Nästan för simpelt, och det är lite tråkigt. Särskilt nu när det kanske börjar hända saker i mitt liv. Bloggen om Anton startade jag av en bra anledning – den ska handla om Grand Danois. Sakta men säkert ska jag bygga upp den bloggen till ett mästerverk! Det får så lov att ta sin lilla tid, men det är det värt.

Nå, tycker du att jag obsessat färdigt nu om det här?

Ju mer jag tänker på det, desto mer vill jag…

Jag har en hel del funderingar som snurrar runt i huvudet just nu, blandat med asjobbiga huvudvärksattacker och spända muskler som tar all min energi. Jag tänkte radda upp dem lite i en punktlista och sedan utöka mina beskrivningar. Är ni med på det? Bra. Då kör vi!

Ju mer jag tänker på det, desto mer vill jag:

  • Arbeta hemifrån
  • Vara min egen chef/ha ett eget företag
  • Börja blogga igen på WordPress, och för en gångs skull stanna kvar där.
  • Kämpa hårdare för att uppfylla min dröm om att skaffa Grand Danois.
  • Blir friskare, så jag orkar mer och slipper jobbiga problem.
Nu har jag gått på Lernia i ca 3 veckor. Ju mer tid jag spenderar här, desto mer har jag upptäckt hur mycket jag faktiskt vill vara min egen chef och arbeta hemifrån. Dock så måste jag tillägga att jag ändå har vant mig vid att vara på annan plats, mycket snabbare än vad jag trodde, men jag längtar ändå alltid hem när jag väl är här. Orsaken till dessa tankar är att jag börjar få en större längtan till att hjälpa människor på mitt sätt, och på ett sätt som förmodligen hade bidragit till att jag faktiskt orkar arbeta 100% utan att köra slut på mig själv. Att gå den här utbildningen är något jag är glad över – under förutsättningarna jag har, för människorna här är supertrevliga och lärarna är mycket bra. Själva utbildningen i sig är också bra och det är underbart att den är så flexibel.
Trots detta, när jag sitter och tragglar med bokföring och moms, så vill jag ännu mer starta eget, eller vara min egen på nått sätt. Förmodligen via egenanställning, för då slipper jag bokföringen helt, men när jag väl kommer lära mig hur det funkar, så lär jag inte vara lika rädd för det senare. Det stora hindret är att för att få den affärsidé jag vill ha, så måste jag först arbeta med rehabilitering etc på ett annat företag. Det jag vill är nämligen att bli typ en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen, och syssla med rekrytering, coachning och allt annat som ingår när man är typ rekryteringskonsult. Vilken titel jag vill ha är ännu inte bestämd, men jag vet vilka arbetsuppgifter jag vill ha. För att få detta, så måste jag alltså få ett jobb. Jag bara hoppas att jag får det och att det är inom rekrytering i någon form, gärna rehab/omställningsfokus. Hur jag ska orka kämpa för det, är en annan historia, men att försöka slutföra den här utbildningen på ett bra sätt är ett steg i alla fall. Söka alla lämpliga jobb är ett annat. Tids nog så löser det sig.
Som vanligt i den här bloggen, så måste jag skriva lite om själva bloggandet. Mitt älskade bloggtjafs, alltså. Ni som känner mig och läser min blogg vet min besatthet kring det här, och sen jag startade bloggen om Anton på wordpress.com så har jag upptäckt alla extrema fördelar som finns med WP systemet idag. Nu, när det äntligen finns ett socialt plugin som gör det jag vill med ett inlägg + alla andra godsaker som man kan göra med WP, så vill jag bara gå tillbaka. Jag gör en till lista på vad jag menar:
  • Publicera nyskrivna inlägg till alla stora sociala nätverk – direkt.
  • Skriva inlägg från mobilen, som funkar och publicerar till sociala nätverk, utan krångel.
  • Göra hur många sidor jag vill, som är snyggt länkade i menyer. Saknar verkligen det här i Blogger.
  • Snyggare teman, och enklare att göra teman i WP jämföres med Blogger.
  • Det finns både kategorier, etiketter + att man kan ordna med ”custom fields” eller andra taxanomier för att kategorisera eller visa mer intressanta saker ytterligare.
  • Jag kan göra enskilda inlägg privata eller ge dem lösenord. Med ett plugin kan jag lösenordskydda hela bloggen, om den är s.k. ”self-hosted”.
Det finns säkert tusen andra grejer som är positiva med WP jämföres med blogger, och även om wordpress.com har väldigt många begränsningar, samt dyra uppgraderingar, så är det fanimej en bättre bloggplattform än Blogger – på alla sätt och vis. Det enda som är bra med Blogger (egentligen) är att det är en Google produkt.
Min plan är att så fort jag har råd (jag borde veta det snart) så skall (observera skall) jag återgå till att ha en WordPress blogg igen. Jag håller på att leka lite nu med plugins och teman på min fritid via en lokal blogg på min dator, och jag letar även bra webbhotell. Förmodligen blir det Binero, eftersom de har mest plats för bilder och annat, då jag planerar att lägga upp fler bilder i mina framtida inlägg (och särskilt i Antons blogg), och då behöver man ha ett bra sätt att göra det på. Det bästa är att länka till bilder, men att länka till album är en annan historia som inte funkar lika bra, åtminstone inte till Google+ fotoalbum, men kommer de med en schysst funktion att bädda in album, så är ju det också bra.
WordPress har i alla fall blivit så mycket bättre sen jag lämnade det för snart 2 år sen, men nu när jag kommit in i det igen så märker jag hur mycket jag har saknat det.

Videoblogg | Administrativ utbildning på Lernia i Växjö

Min sysselsättning under sommaren 2014 är att gå en utbildning i administration på Lernia i Växjö. De närmsta två veckorna tvingas jag dock vara på plats mellan 8 på morgonen till 16 på eftermiddagen, vilket är ovant och konstigt – särskilt när man lär bli beroende av både svart kaffe och man har en dator som är skitgammal + en skärm som är pytteliten. Jag har i alla fall ett höj och sänkbart skrivbord! Glöm inte att kommentera, gilla och prenumerera – om du inte gjort det, förstås!

Självklart kom videon ifrån min svenska YouTube kanal: Aimee Vlogs (In Swedish).

Nu har jag börjat förbereda inför Anton!

Och vem är Anton? Det är min första Grand Danois, som jag har gått och väntat på i hur många år som helst, för er som inte vet om det. Jag vet inte alls hur pass nära jag är att faktiskt, äntligen, få skaffa en GD, men jag gissar att jag nu är mer nära än vad jag varit tidigare, eftersom jag nu har min examen och jag ska på riktigt söka jobb och få en bättre inkomst.

Därför har jag startat en blogg och hemsida, för närvarande via wordpress.com, eftersom WP har många fler fördelar än blogger när det gäller massiva och snygga sidor på nätet. Att bara ha en blogg som man inte kan göra så mycket med är inte lönt – inte med det här projektet som varit så viktigt för mig i så många år. Bland annat så kan jag per automatik dela med mig av nya inlägg till de största sociala nätverken, utan att använda mig av tredjepartsprodukter. Det är positivt. Man kan också kommentera på bloggen ”som vanligt”, vilket innebär att det kan räcka med namn och e-mail, eller så kan man kommentera med sitt facebook konto eller via G+. Det enda negativa med WordPress, är att det än så länge inte är särskilt integrerat med övriga Google produkter, så att ladda upp bilder är lite komplicerat om man som jag har alla sina foton på G+, men det går i alla fall. Man får bara mecka lite. Man kan heller inte importera nya YouTube videos per automatik, åtminstone inte via wp.com sidan, men för ”self-hosted” wordpress sidor, så finns ett antal olika plugin som löser i stort sett alla problem.

För närvarande kan du alltså hitta den bloggen på den här adressen: efterlangtadeanton.wordpress.com. Tids nog så ska den sidan hamna på en egen domän (gärna efterlängtadeanton.se), eller som en subdomän (anton.ameriksson.se) på min nuvarande domän. Min personliga blogg som jag skriver i just nu kommer att fortsätta finnas som vanligt, men när jag väl har skaffat Anton, eller kommit ett bra steg närmare, så kanske jag kommer låta den här bloggen vara, börja om från början (igen) eller byta tillbaka till mitt gamla namn (I huvudet på en Grand Danois galning) istället för Anna-Maria funderar. Det är mycket möjligt att denna bloggen också kommer att återgå till WordPress igen, när jag väl har råd med webbhotell och jag vet att jag kommer ha mer tid över till att blogga.

Jag är faktiskt glad över mitt val att redan nu starta den här hemsidan. Jag har tänkt på det länge att jag behöver en blogg och videoblogg med ett rejält bra tema, och i min värld är det bästa temat just om hundrasen Grand Danois.

På den bloggen tänker jag prata mer om rasen, blogga om nyheter och jag tänker även prata mycket om min filosofi när det gäller mat och hundträning. Jag tror också att det är viktigt att andra människor som dels är intresserade av att veta mer om Grand Danois, eller bara se mig blogga och videoblogga om ett tema kan ha nytta av det här, eftersom det betyder så mycket för mig att det jag gillar att göra, även blir något som är uppskattat av andra.

Jag hoppas att ni också är intresserade av att läsa en blogg om Grand Danois!

Vi ses!

Den skoltrötta eleven fortsätter plugga…

Ja, detta är den bittra sanningen, men vad ska man göra? När man lever i Sverige idag, och man varken har jobb, en någorlunda bra inkomst och är precis (äntligen) färdig med sin högskole examen, och hoppas på att slippa allt vad skola heter – ja, då dyker bara en möjlighet upp för att inte gå bankrutt i sommar, nämligen en utbildning till att lägga i sitt CV.

Jag har blivit antagen till en utbildning i administration på Lernia, och idag var min första dag. Det känns ändå rätt bra, under omständigheterna, då utbildningen är väldigt flexibel vilket passar mig bra. Det är också mer högskola än gymnasie/komvux utbildning, vilket är ännu bättre. Hur pass anpassat det blir, får jag reda på senare, men jag förbereder mig på det värsta.

Det värsta innebär att jag är tvungen att vara på plats måndag till fredag mellan 8 på morgonen och 16 på eftermiddagen. Det är inget jag hoppas på, eftersom min hjärna inte funkar att arbeta så intensivt med uppgifter när det finns folk i närheten. Jag har upptäckt det själv efter 5 års högskola, att jag funkar bäst med att sitta hemma och lösa mina uppgifter i min egen takt, men förhoppningsvis så går detta att ordna på ett sätt som gör alla nöjda.

Exempelvis hade jag kunnat gå på varje föreläsning som är nödvändig. Jag behöver nämligen inte läsa exakt allt som utbildningen innehåller, för mycket av det har jag redan läst. När jag behöver lära mig specifika program, så kan jag mycket väl sitta på deras datorer och lära mig dem, om jag inte får möjlighet att installera en version själv på min egen dator. I annat fall hoppas jag på att få arbeta hemifrån så mycket som möjligt, och få stora uppgifter med en deadline att slutföra, så jag kan fokusera på bästa sätt och lägga upp min planering som gör att jag kan visa framfötterna.

Det enda som är riktigt lockande med att vara på plats är dels att jag hade behövt ”öva upp” min förmåga att vara på annan plats än mitt hem, så när jag väl får jobb eller annan praktik, så blir det lättare att faktiskt vara nån annanstans om dagarna, så jag vänjer mig vid det. Att gå 100% pang bom med 8 timmars arbetsdagar, när man är van vid att göra allt i sin egen takt, så hade det varit fruktansvärt jobbigt, men jag är öppen för förslag. Den andra saken som är lockande är att jag får en plats som är lämpad efter mina svårigheter, d.v.s. att jag får en ordentlig stol, höj och sänkbart skrivbord samt andra hjälpmedel så jag slipper få ytterligare problem med min kropp.

I det stora hela så är det blandade känslor. Jag hade ju hellre sökt jobb och gått hemma, men eftersom jag förlorar mitt aktivitetsstöd om jag inte har en praktik eller gör något annat, så har jag inte så många andra val. Jag är överlycklig för att jag lyckades ordna något så snabbt, så jag inte förlorar några pengar på det, för att gå ytterligare en sommar till helt utan en egen inkomst vägrar jag gå med på! Nästan varje sommar de senaste åren så har jag haft 0 kr i inkomst, vilket resulterade förra året i att alla våra sparpengar gick åt. Det är inte en rolig känsla…

Jag får i alla fall semester, och det är ju positivt!

Mina åsikter om basinkomst/medborgarlön

Jag fick ett tips idag på hur jag lättare kan nå ut med mina budskap när jag har åsikter om någonting, så att människor lättare kan ta sig till det jag har att berätta. Jag älskar att diskutera saker och ting med människor, så länge man kan föra en dialog där bägge parter blir hörda och sedda. Jag är säkerligen inte perfekt i ett sånt sammanhang, då jag väldigt lätt kan bli för ivrig, höja rösten (utan att jag märker det, för att andra ska ”lyssna” bättre etc) samt att jag också vill tala om det jag vet så att alla förstår. Ibland är det inte särskilt lätt, och på sistone så hör jag från vartenda hörn ibland att jag borde ändra mitt sätt att kommunicera på för att ”vi alla ska vinna”, eller hur man ska förklara det.

Mina närmsta vänner förstår inte hur min typ av kommunikation kan vara ett problem för vissa människor, men jag har fått höra både det ena och det andra om hur jag är när jag möter människor. Resultatet gör mig ledsen och upprörd. Men skit i det. Nu ska jag egentligen prata om det jag vill framföra – begreppet basinkomst och/eller medborgarlön som det också kallas för.

Hela idén, som legat i bakgrunden i många årtionden, har börjat flyta upp till ytan och fler och fler människor börjar prata om hur bra det hade varit om en basinkomst (BI) hade införts. Det har pratats om detta på många olika sätt. Bland annat att det skulle genomföras genom en extremt höjd inkomstskatt, men även att den ska försörjas genom nya skatter på naturresurser, land, produkter och tjänster (moms) med mera. Det har också talats om att det skulle vara i form av en negativ inkomstskatt, vilket skulle innebära att alla får en grundlig månatlig nettosumma varje månad upp till en viss nivå med hur mycket pengar man tjänar. När man har nått den fulla gränsen, så får man inte längre någon BI, men vissa har uttalat sig om att den borde ges till alla – oavsett inkomst.

Mina åsikter är dessa:

  • Basinkomst skall införas – snarast möjligt.
  • Summan skall inte vara varken för hög eller för låg. Man skall kunna leva på den, även om man inte har ett arbete – men den ska inte vara för låg så den inte täcker grundliga levnadskostnader.
  • Mitt förslag är nånstanst mellan 10-12k netto till varje person över 18 år. Ev. hälften till personer under denna ålder.
  • Försörjningen till BI ska komma ifrån att myndigheter såsom FK läggs ner, socialbidraget tas bort och alla andra grundliga ersättningar man kan få idag – förutom (ev.) äldrepensioner. Egen ihopsparad pension skall självklart få behållas.
  • Om BI är lägre än 10k skall personer som av diverse anledningar, främst pga funktionsnedsättning/nedsatt arbetsförmåga/annan sjukdomshistorik kunna ha möjlighet att ansöka om ett tillskott, som fungerar på samma sätt som BI, att den delas ut utan ifrågasättanden av den sökande. Den enda kontrollen som kan ske är väl läkarintyg, så folk inte fuskar sig till ett extra bidrag. Syftet är att personer som i dagsläget bor ensamma och har sjuk/aktivitetsersättning och även har bostadstillägg inte skall gå back på att BI är för lågt när det väl införs.
Självklart är jag fullt medveten om att alla människor bor på olika sätt, med olika dyra eller billiga hyror och vi är alla lika usla eller bra på att husållera med våra pengar. Allt detta är generellt, men väldigt många som jag har förstått det, kan faktiskt klara sig någorlunda bra på en summa som jag har föreslagit. Vissa personer kan säkert klara sig ypperligt på 6k i månaden, vissa kanske behöver ett minimum på 17k. Jag har ingen aning, men därför tycker jag det är viktigt att BI är tillräckligt hög för alla och att alla oavsett inkomstnivå har lika rätt till en BI. Alltså är jag emot BI i form av negativ inkomstskatt.
Jag vill att BI skall införas för att leva i vårt moderna samhälle skall inte innebära att man främst som sjuk och/eller arbetslös skall per automatik få det så mycket sämre än de som faktiskt kan eller har ett arbete. Jag menar självklart inte att människor skall leva i lyx för att BI införs. Jag vill få bort stressen. Vill folk arbeta (jag syftar på dem med nedsatt arbetsförmåga, heller har det svårt på annat sätt) så ska dessa människor kunna hitta ett arbete i deras egen takt, samtidigt som de faktiskt överlever utan att oroa sig för att de inte har mat på bordet.
All den onödiga stress vi ser i samhället idag beror på, enligt mig åtminstone, att allt handlar om pengar. Det krävs pengar för att göra tamejfan allt, och mycket blir bara dyrare. Samtidigt så blir läget bättre för dem som har jobb. Det är så orättvist. Många håller säkert inte med mig, men det struntar jag i. Jag är van vid det numera.
Det enda jag vill är att du läser det jag har skrivit, tar det till dig och att du lär dig något utav det. 
Lämna gärna en kommentar på vad du står i frågan om BI. Jag vill gärna veta det.

Efter examen kommer fibrovärken…

Ja, jag har nu examen i Pedagogik. Det känns underbart, men självklart – som ett brev på posten så kom fibrovärken för att stanna. Sen jag fick beskedet att min uppsats blev godkänd, så har jag haft nästan daglig värk. Inte särskilt roligt, men i mitt liv är det något jag är van vid. Sån här supervärk brukar jag få när jag är ”klar” med något. Alltså, något stort – såsom en jobbig uppgift som krävt extra energi. Uppsatsen tog ju mig 2 år drygt att bli klar med, så att få den godkänd är ju tumultande på många olika sätt.

Nu får jag bara vänja mig vid tröttheten, segheten och värken som förmodligen inte kommer försvinna för om ett bra tag. Annars är livet rätt så bra. Det är skönt att sitta vid datorn och vid TV:n utan att ha dåligt samvete. Jag söker jobb och praktikplatser med. Jag har till och med sökt en sommarkurs, så jag får nån slags inkomst i sommar. Det är liksom det som är huvudsaken. Annars vill jag gärna fortsätta lata mig lite till, innan jag hittar ett heltidsjobb som ger mig den lönen jag går och efterlängtar.

Det jag gör en typisk vardag numera är att kliva upp tidigt, redan innan kl 6 – sen ut o gå runt bägge sjöarna för att bränna bort fläsket som inte vill bort. Det är en promenad på 7 km och den tar ca 1 timme o 20 minuter att gå. Dessvärre orkar man inte alla dagar. Blir ju så med träningsvärk + fibromyalgi, så ibland vilar man bara, och fläsket stannar kvar. Efter att jag ätit frukost så har jag denna veckan tittat på Harry Potter. Jag köpte boxen på Blu-Ray med mina pengar jag fick i present när jag fyllde år, och det är härligt att se filmerna igen. HP är en av flera filmserier jag kan se flera gånger om året utan att tröttna, även om jag inte gillar alla dödsfall och stora skillnader jämföres med böckerna. När jag har sett en film, så sätter jag mig vid datorn och slösurfar blandat med att söka jobb och registrera mig på jobbsökarsidor såsom monster och step stone. Ibland redigerar jag YouTube klipp och spelar in nya videobloggar.

I det stora hela så trivs jag verkligen med att göra de här sakerna – i min egen takt och utan dåligt samvete. Går allt som jag vill nu, så kommer jag få fortsätta så ca 2 veckor till och sen är det antingen jobb eller praktik som gäller. I höst, om jag inte lyckats få ett heltidsjobb så har jag förmodligen ett jobb på G, om allt klaffar. Den tjänsten är inte mycket, men den skulle förbättra min nuvarande inkomst märkbart om det blir av.

Vad hittar du på idag?